I min nya lägenhet så är allt väldigt smått, så även mitt badrum. Man kan nästan sträcka ut armarna och nå väggarna på båda sidor, näe nu tar jag i, men litet är det i alla fall.
Hur som helst, idag kände jag att ett upptappat, varmt bad, det skulle vara skönt. Började med att fälla upp torkställningen, sätta i proppen och satte sen på kranen med varmvatten. När vattnet nådde halva badkaret kom jag att tänka på att hur det än är så har jag faktiskt gått upp en hel del och det var nog säkrast att stänga av vid hälften, så det inte blev översvämning.
Åh! vad skönt tänkte jag och klev i karet, men nu blev det problem kan jag lova. För det första så har jag ju faktiskt gått upp i vikt och med leder som är stela så var det inte så lätt. En tanke slog mig att om jag sätter mig ner så kanske jag inte kommer upp igen, så istället satte jag mig på knä, med påföljden att fötterna domnade av böjda knän som inte släppte fram en endaste blodgnutta, men låren däremot fick så mycket mera och spändes ut och började anta en blåröd ton. Jaha, bäst resa sig medans man fortfarande hade någon känsel kvar.
Det fick bli som vanligt, en strilande dusch och hela badrummet blev som en insjö, men ren blev jag i alla fall.
Man får väl hoppas på en varm sommar och någon 25 gradig sjö att flyta ut i istället.
Vinden är kall, men solen skiner ...... dä ä vår hurra!