Att tågluffa hade varit en stor dröm både för mig och min syster i flera år och 2011 satte vi planerna i verket. Med våra interrailkort i bagaget så stack vi iväg en dag i juni. Det blev ett tufft nästan helt dygn i sittande ställning med olika tåg ner till Como i norra Italien, men det var det värt. De fyra första dagarna hade vi bokat hotellrum mitt i kärnan av Como stad. Kan tillägga att centrum består till största delen av gränder fyllda med butiker, restauranger, liv o rörelse. Hur mysigt som helst. Vi hade bestämt oss för att besöka adressen där vi hade bott och trots att lång tid hade gått så kände vi väl igen kvarteren runt om.
En annan dag gjorde vi en utflykt med lokalbuss till Bellagio inte långt från alperna och underbart vackert. När vi skulle tillbaka tog vi båten som åker mellan Bellagio och Como och fick på så sätt se allt vackert från sjösidan också.
Något man inte fick missa i Como var att varje torsdag har man en stor och då menar jag stor marknad som vi naturligtvis besökte, där finns allt mellan himmel o jord.
Sista dagen i Como hade jag bestämt möte med en väninna som jag lyckats återfinna via facebook, vi hade inte sett varandra på över 40 år så gissa om det blev kramar, tårar och massor av prat.
Så tog vi tåget in till Milano, bytte tåg mot Genua för att sedan fortsätta till San Remo, dit kom vi väldigt sent p gr a att även här går tågen sönder och inget hotellrum hade vi bokat. Det var nu som det spännande började, skulle vi hitta någonstans att sova eller skulle vi få lägga oss på någon parkbänk eller badstrand? Ödet ville oss väl, vi kom till ett fullbokat hotell, men portiern hade känningar och lyckades ordna ett pyttelitet rum på ett litet hotell inne i stan, som var så mysigt att vi frågade om det gick att hyra för två nätter så vi hann se oss omkring och det gick bra.
Nästa etapp på vår resa skulle bli Verona "Romeo o Julias" hemort. Det var då vi upptäckte att vi inte hade behövt resa över Genua för det fanns direkttåg mellan San Remo och Milano, där vi sedan fick ta nästa tåg till Verona. Stationen i Verona låg utanför staden och eftersom vi var trötta fick det bli ett hotell i närheten.
Vi åkte aldrig in till staden utan nästa dag satte vi oss på tåget till Bolzano. Det var en väldigt fin stad med många affärer, restauranger och höga alpberg runt om.
Nästa dag påbörjade vi resan hemåt och en upplevelserik resa tog slut då vi klev av vid Linköpings station.