Hejsan allesamman!
Jag har gått en längre tid och tittat efter ny mobil, ja det är inget fel på min gamla mobil det är bara det att den är så liten (inköpt någon gång 2007) och jag ser ingen annan som har en sådan och när man ser min mobil så skrattar man och så försöker man vara artig genom att säga att den verkar ju trevlig, USCH! Det har gått så långt att jag smyger med den i väskan då jag kollar vad klockan är. Mitt användningsområde är inte så stort, jag ringer, sms:ar och som sagt kollar hur mycket klockan är.
Men igår släpade jag syrran med mig till 3-butiken, för nu hade jag sett en kampanj om att man fick mobilen och ett fast pris på 199:-/mån, då ingick fria samtal, sms, mms och surf. Det lät ju bra tyckte jag och då kan jag göra mig av med den fasta telefonen och spara in lite där. Killen i 3-butiken var jättetrevlig och talade om vad som var bra och syrran puschade på genom att säga att jag skulle ta den, så helt plötsligt så stod jag där och hade ny mobil i näven. En snabbkurs av den trevlige killen gick in genom ena örat och ut genom det andra, för nu blev jag nervös och undrade hur i helskotta jag skulle kunna lära mig sådana där finesser. Fast både syrran och han sa: "det där lär du dig snart". Ha! dom visste inte vad de talade om.......
Vi gick till Linds och firade med bakelse och där plockade jag upp mobilen, men, va fanken det gick ju inte att göra något. Det tog en stund innan vi insåg att man faktiskt måste sätta i både batteri och simkort. När detta var gjort lade syrran in sitt mobilnummer som min första gäst i nya mobilen. På kvällen prövade jag att ringa till henne och efter diverse samtal på den fasta telefonen så lyckades jag både ringa och stänga av samtalet. Detta var kanske inte så svårt tänkte jag och började lägga in telefonnumret till Malin, men se det ville sig inte och till slut fick jag ge upp och tänkte att imorgon tänker jag klarare så mobilen får vila över natten.
Imorse började jag om igen och fick in Malins namn, men inget telefonnummer, då la jag in henne på nytt och lyckades få med numret. Nu skulle jag bara radera det första inlägget och sedan ringa, men se det fungerade inte på något sätt, så jag ringde syrran och beklagade mig över vilket skit det var och hon bara malde på att jag skulle säkert komma underfund med hur man gjorde. Nåväl jag försöker väl lägga in Anns nummer då, tänkte jag, meen nu braka helvetet lös........ det gick inte att ringa till henne heller NÄE nu hamnade jag i nått jäkla videosamtal med Ann, men prata med henne det gick inte i alla fall.
Vad tror ni hände? Jo jag blev förbannad, svepte in fanskapet i en näsduk för att inte skada den, la den i handväskan och tog bussen ner till stan. Tänkte att om den inte går att ringa på så ska jag i alla fall försöka hitta ett billigt fodral till den så att det ser ut som om jag var hur van som helst vid detta moderna monster. Tyvärr hittade jag inget som jag ville ha, så vi får ta en ny sväng till Tornby endera dan och jag hoppas snart kunna använda mobilen så den inte bara ligger där som prydnad för att visa att jag också är modern.
DET ÄR INTE LÄTT MED ALLA MODERNITETER